Recension: Transformers: The Game

Bloggen har flyttat och den nya adressen är PS3bloggen.se. Klicka här för att komma till den nya sidan och läsa de allra senaste nyheterna, recensionerna och förtittarna!
Transformers
Jag tänkte inleda den här recensionen med att påpeka att jag var ett stort fan av Transformers på 80-talet, tack vare att jag åkte till Hawaii som 10-åring och föll pladask för såväl den tecknade serien som marknadsföringen. Det resulterade i att jag köpte en hel del Transformers-gubbar som jag lekte med under resans gång. Väl hemma i Sverige märkte jag dock att intresset inte alls var lika stort bland mina vänner, så det föll tyvärr helt åt sidan. Någon gång i tonåren så gav mina föräldrar bort mina gubbar till en vän till familjen, och så var det med det. Förutom det ganska så förträffliga PlayStation 2-spelet som släpptes för några år sedan så har min kontakt med fenomenet varit ganska så sporadiskt.

Jag tror att det kan ha varit därför jag ännu inte sett filmen som går på bio just nu, även om jag tänkte pallra mig iväg snart med en kompis och se den. Det känns inte helt angeläget, men jag känner ändå ett visst nostalgiskt sug i magen. När spelet damp ned i brevlådan stod jag därför inför ett visst dilemma. Borde jag se filmen först, för att få en bättre känsla för spelet, eller bara spela det rakt av? Filmlicensspel har haft rykte om sig ända sedan 80-talet att vara snabba cash för spelutgivare. Folk känner igen namnet när de står i butiken och köper det enbart därför. Jag misstänkte att Transformers: The Game skulle passa in i den mallen, så jag valde därför det sistnämnda, och med facit i hand så var det nog rätt beslut.

TransformersSaken är nämligen den att handlingen inte spelar särskilt stor roll i Transformers: The Game. Förutom en kort datoranimerad sekvens inför varje uppdrag så får man väldigt lite matnyttig information som eventuellt skulle kunna förstöra upplevelsen, åt det ena eller andra hållet. En rätt kul detalj med spelet är att man kan välja att spela som antingen de goda Autobots eller de ondsinta Decepticons, vilket fördubblar spelets livslängd. Själva uppdragen är ganska så varierade, med betoning på action. Ibland får du utkämpa slagsmål, medan andra uppdrag kretsar kring biljakter, luftstrider, tidsbaserad förödelse och flykt, som alla måste klaras i en viss turordning för att man ska ta sig vidare. Problemet är att vissa uppdrag känns lite väl slumpartade. Ibland letar man efter något särskilt som kan finnas gömt på ett visst ställe, och det är slumpen som avgör om man har valt rätt. Det känns rätt surt när ens misslyckande baseras på otur, även om det inte tar särskilt lång tid att spela om uppdragen. Man får dessutom testa att spela som en hel del olika Transformers, och variationen mellan dem är tillräckligt stor för att man ska märka en skillnad. Förvandlingsanimationerna är snyggt gjorda - rörelsemönstren likaså - men kameran är sådär trendmedvetet skakig när man springer omkring på marken. Jag kände mig åksjuk på en gång, och var tvungen att tillbringa all förflyttning i fordonsform.

TransformersDet märks tyvärr även att utvecklarna Traveller's Tales varit pinsamt medvetna om att det här är ett filmlicensspel, vilket märks genom hela spelet. Grafiken är kanske inte helt katastrofal, men den saknar den där glansen man förväntar sig av ett PlayStation 3-spel. Mellansekvenserna är hackiga och väldigt korta, medan den artificiella intelligensen har en hel del brister. När jag befinner mig mitt i staden och slungar in bussar i väggar, så förväntar jag mig inte att en taxibil ska ramma mig, tuta argt och sedan åka runt mig och stanna vid rödlyset. Det blir lite komiskt. En annan detalj som jag dock gillar är att man faktiskt inte kan döda människor i spelet. Oavsett hur vilt man beter sig så kastar sig folk alltid åt sidan, vilket gör att man slipper känna sig som en massmördare.

TransformersI slutändan så är Transformers: The Game ett ganska så kort spel som inte bidrar med särskilt mycket. Halvvägs genom spelet åkte jag omkring och krossade byggnader till höger och vänster, varpå min fru frågade "Är det kul?". Svaret jag gav var ett "Meh, sådär", vilket aldrig är ett gott tecken. Spelet känns aldrig särskilt engagerande, och det känns svårt att motivera ett köp till fullpris, i alla fall inte för folk som inte är Transformers-älskare. Hittar ni det för en mindre summa pengar kan det vara värt en omgång, men bristen på flerspelarfunktioner och intressant extramaterial (utöver bilder från filmen och att man kan låsa upp G1 Optimus och Megatron som spelbara figurer) gör att spelets glöd slocknar rätt fort - dess två kampanjlägen till trots. Ett helt vanligt licensspel, med andra ord.


5/10


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0