PlayStation 3-bloggen

Bloggen har flyttat och den nya adressen är PS3bloggen.se. Klicka här för att komma till den nya sidan och läsa de allra senaste nyheterna, recensionerna och förtittarna!

Nu är PS3:an återlämnad för den här gången, så varför inte gå igenom själva systemet, med alla funktioner och data. Tyvärr så hade prototypversionen jag fick låna lite begränsad funktionalitet, men tack vare min gode vän INTERNET så har jag ändå tillgång till all information :)

När man startar upp PS3-systemet så spelas ett uppstartsljud som låter ungefär som en orkester som stämmer sina instrument. Det låter lite småmysigt. Själva menyn som sedan visas upp är otroligt lik den som används i Sonys bärbara PSP-system, och den är väldigt enkelt att navigera sig fram genom. Man kan ställa in diverse ljud- och bildinställningar för bästa resultat, samt ha olika profiler för olika användare. Tanken är att PlayStation 3 ska fungera som ett slags mediacenter i hemmet, och tack vare minneskortplatserna kan man kopiera in bilder, musik och videor på hårddisken. väl inne i systemet kan man med lätthet spela upp MP3-filer (och andra ljudformat) med snygga visuella effekter. För bildvisning finns flera olika bildspelsfunktioner, med allt från klassiska övergångar till ett läge som strör ut fotografierna på skärmen och låter dem glida förbi i sidled. Den kan även spela upp videofiler, antingen från hårddisken, från dvd-skivor eller från Blu-Ray-skivor, vilket är en av huvudfunktionerna i PS3:an. Blu-Ray är efterträdaren till DVD, och en skiva kan lagra upp till 50 gigabyte med data (en standard-dvd rymmer 4,7 gigabyte, så det är en del). Fördelen med formatet är knivskarpa filmer och grymt stora spel.

Systemet innehåller även en hel del onlinefunktioner, med en fullfjädrad webbläsare, en handelsplats (där man kan hämta avgiftsfria extrasaker samt köpa bonusmaterial) och kompislistor. Funktioner finns för både vanligt och trådlöst nätverk (det senare finns som standard i 60 GB-versionen, men kan installeras i efterhand på den med 20 GB). Man kan dessutom hämta mindre spel, samt demoversioner av fullängdspel, så att man kan testa titlar i förväg. Man kan dessutom chatta med sina vänner med hjälp av både headset och EyeToy-kamera.

Om man har en PSP så kan man dessutom använda den tillsammans med PS3:an, bl.a. i spel (t.ex. som backspegel i Formula One) och för att visa filmer. Man kan alltså sätta igång en film och få den direktuppspelad på sin PSP via det trådlösa nätverket. Ganska coolt, faktiskt.

Maskinen i sig är svart och glänsande, och väger uppemot fem kilo. Inget man lyfter med bara en hand, med andra ord, men i ärlighetens namn så kvittar det. Man rör inte precis maskinen särskilt ofta, och jag kan nästan lova att den enda knappen man använder ofta är när man trycker på den rörelsekänsliga skivutmatningsknappen. Då glider skivan ut från maskinen (som på en Macintosh). Inga luckor eller skivslädar som kan bli dammiga, utan bara en springa för skivorna. När man startar maskinen så kan man visserligen göra det genom att trycka på knappen på enheten, men det är ju mycket häftigare att bara trycka på PlayStation-knappen på handkontrollen. Det ökar verkligen maskinens lättillgänglighet, för det blir enklare att bara sätta igång den och använda den som en mediacentral när man slipper resa sig ur soffan.

Till slut vill jag avsluta med en av de viktigaste funktionerna, nämligen att den är så sjukt tyst. Visst, om man sätter örat bredvid maskinen så hör man fläkten, men det krävs att man är tillräckligt nära den för att man ska märka av ljudet. Att de har lyckats med sån kraftig ljuddämpning på en så kraftfull maskin är klart imponerande. Den avger dock en del värme från sidofläkten, så man bör nog se till att hålla högersidan fri från andra prylar för att försäkra sig om god ventilation. Hela strömtransformatorn och kylningssystemet är nämligen inbyggt, så man slipper stora och klumpiga strömaggregat som ligger och skräpar. Här är det bara en vanlig strömsladd som gäller.

Jag berättar med om själva handkontrollen vid tillfälle. Jag vill gärna spela lite spel som utnyttjar dess funktioner först. Det blir roligare så.